Seriestripp Alexander Nilsson
Detta är en fiktiv händelse.
Det här är kopplat till behaviorismen då tjejen bredvid Jonas lärt sig att det behöver inte vara att Jonas gjort något dumt då läraren ville prata med Jonas under rasten. (D.C Phillips och Jonas F. Soltis, Sida 160) När eleven fick en viss stimuli, i detta fall så ville läraren prata med Jonas så reagerade hon på att han hade gjort något dumt. (Säljö Sida 143,2010)
Har ni varit i någon liknande situation, att ni var som Jonas, tjejen eller läraren? Hur reagerade ni och ni som inte varit i en sådan situation hur skulle ni reagera om ni var Jonas eller tjejen?
En intressant seriestripp och ett intressant tema du tar upp Alexander.
SvaraRaderaEn illustrering av en ackommodation hos eleven som måste ändra sin kognitiva struktur. Vidare är det ett spännande val av läraren som väljer att hantera situationerna lika som om eleven hade gjort något felaktigt vilket i en sådan här situation kan kanske tänkas över.
För elevens skull kanske en form av behovstrappa bör finnas i åtanke samt hur och var man väljer att leverera ett dödsbud.
Att leverera ett sådant bud är i vissa fall nog för att en elev skall minnas den läraren för resten av livet... och då inte i positiv bemärkelse. Associationsteorin kan hypotetiskt tolkas in i denna aspekt. I och med att läraren levererar kännedom om något psykologiskt och emotionellt smärtsamt finns risken att läraren blir mål för de starka känslorna som sedan följer sorgens gång (Detta beror dock lite på ålder, mognad och kognitiv utveckling).
Eller vad tror du?
Fin seriestripp du gjort! Jag tycker att man ska försöka undvika att berätta sånt i skolan. Bättre att föräldrarna kommer och hämtar och berättar det för man vet aldrig hur barn reagerar.
SvaraRaderaBra seriestripp! Jag tycker inte det är lärarens uppgift att behöva ge sånna här besked utan föräldrarna hade kunnat göra det själva. Men att man sedan som lärare finns där för eleven om den vill prata ut.
SvaraRaderaDu har gjort en väldigt fin seriestripp! Så som de andra skrivit tror jag att det är bättre att föräldrarna får berätta något sådant. Man vet aldrig hur barnet kommer att reagera och då kan det vara skönt för honom eller henne att ha sina föräldrar där.
SvaraRadera